Idag så pratade Olle och Martina om ett mail som de fått av en lyssnare.

De avhandlade följande: Människor på landet är mera griniga.

Butiksbiträden och service människor syftade mailskriverskan på. Såklart blev det många reaktioner för och emot.

Men jag vill bara säga att på "landet" som är heeeeeeela Sverige förutom Stockholm, Göteborg och kanske Malmö så måste vi vara vänliga emot kunder.

Min pappa hade en butik i 25-26 år jag där har jag knegat sen jag va 12.

Vissa gånger har de ringt kunder hem till oss och frågat om vi skulle kunna öppna butiken så att de kan hämta ut tågbiljetter.

Eftersom stationen är stäng när de ska åka osv osv.

Då äre det bara att fara dit och öppna för deras skull.

När vi hade Woxstockfestivalen i sommaren 2007 så va vi ett gäng som höll på att sätta upp staketet och plastade in det då vi upptäcker att FAN vi har ingen silvertejp.

Det är torsdagkväll och allt har stängt.

Vi ringer till dom som äger Söderlunds i Edsbyn och frågar om de kan komma å hjälpa oss.

*poff* en halvtimme senare kommer Marie Widner med en kasse full med silvertejp.

Jag vill bara säga att jag upplever att by-mentalitet är sjukt mycket bättre än den i stan.

Jag jobbade några år i sportbutik på Lidingö.

Fantastiskt ställe härliga kunder och kändes lite som en lite by där.LÄre mig namn på kunder och byggde relativt snabbt upp en god relation med många.

Å så litte skryt!! En farbror kom och gav mig en sten som han målat till nyckelpiga för att han tyckte jag va så gullig när jag sålt honom ett par skor. En annan kom med en chokladask när han blev så nöjd med sina löparskidor han köpt. Jag fick ett påskägg av konstapel Claes och inramat kort på ett par barn av deras mamma när jag hade bestämt mig för att flytta hem igen.

Så jag vette fan om man kan säga om det är byar, städer eller om det är människor som gör det bra eller dåligt?!

Fast jag måste erkänna att visst har jag pratat strunt om en kund när denne inte hört också.Men vi svenskar gillar att gnälla ibland.

Kommentarer

Populära inlägg