Kommer engageman med generna?

Jag har funderat lite på det här.
Min pappa har alltid varit på Ön, som spelare, tränare och nu de sista månaderna som en "mästare". Som sköter allt från planer till konstgräsprojektet.

Jag har således varit på Ön sen jag var nyfödd. (Som Ragnar nu då typ)
Från det att jag var nyfödd har jag varit medlem i Edsbyns IF Fotboll. (Som Ragnar)
När jag var 3 år kunde jag hela laguppställningen i byn. Årgång -81
Hade lite svårt för Muppen Lennartsson sade Snuppen om honom.
Prolle-med-hatten blev en favorit sen han kom hem och hälsade på oss.
På den tiden hade vi också fotbollsskivorna hemma hos oss.
De va grejer det.

Pelle fick lånas in som målis när han hade blitt lite till åren också. Det kommer jag ihåg.
Prolle och Peter W var tränare då i alla fall. VIlket år vet jag inte.

Vilka hårda killar det här var/är.

Min mamma var engagerad i Handbollen och när det var Drivexcup satt mamma som någon slags matchsekreterare.
Jag ääääälskade att vara med. Springa i korridorer, köpa godis, skriva på skrivmaskinen när mamma inte gjorde det.

Nu kom jag från ämnet lite grann.
Det jag undrar, föds man som engagerad eller är det mina föräldrar som har gjort mig sån här?
Sporta har jag väl inte riktigt gjort. Fotbolls som jag var hyffsad på fram till 17 år.
Men sen är det att se till att saker Händer som är grejen för mig.

Jag undrar nu hur Ragnar blir.
Ska bli spännande. Han får gärna hur han vill, bara han blir som jag. :)

Här bilden på laget jag kunde så väl

FOTOGRAF: Elvéns. Förmodligen STIG ERIKSSON