Som Kenneth säger, Kung kung kung kuuuuung...

32 vakna (!!!) timmar senare.

Framme i paradiset som min syster benämnde det.

Varför var jag orolig?

Ragnar sov både start och landning båda turerna och charmade alla när han va vaken.

En fransk dam ville ha honom i knät, trots att vi inte förstod varann så lyckades vi genom Ragnar kommunicera.

Första gången inser jag att med ett barn i famnen så pratar man helt plötsligt med vilt främmande människor.

Inte mig emot.

Borde knyta mig en vända nu.

Nästa lass dvs mamma och Ingsan landar strax, Nerjas egna taxi (pappa och Jochum) gav sig ännu en gång iväg till flygplatsen för att hämta soldyrkande nordbor.

De sa att de inte hade regnat här sen maj månad. Men nu är det mulet... hmm.... skärpning vädret.

Nu stannar vi till den 26:e