Fotograf Marias Of Sweden

söndag 10 maj 2015

Det här med att skaffa barn eller inte.
Det är ju frågan.
Innan jag hade barn visste jag inte om jag ville ha några.
Skulle jag ge upp mitt liv för någon annan?
Skulle jag anpassa mig och låta någon annan styra över mig?
Skulle jag låta min kropp "förstöras" av någon jag inte visste något om.

Det tog ca 3 år för oss att bli gravida.
När jag hade glidit över 30-strecket duggade frågorna tätt.
"Äre inte dags för er snart å..... ni blir ju inte yngre direkt"
Sambon är 8 år äldre än mig och många tyckte massor om allt kring oss och barn.

Vi gick utredning och behandling skulle sättas in.

Då händer det märkliga.
Jag träffar min väninnas barn som då är runt 1 vecka gammal.
Jag får hålla och när jag tittar ner på detta gossebarn tänker jag;
"Det vore kanske inte så tokigt med en egen sådan här"

*Poff*
2 menstruationer senare var jag gravid.
Så när kvinnokliniken i Gävle ringde för att bestämma en tid för påbörjan av hormonbehandling
fick jag i telefon berätta att jag var gravid.
Hur jag reagerade när jag hade kissat på stickan och fått ett positivt svar är en annan story.

I alla fall, dit jag skulle komma är att när jag verkligen HAR dessa två fantastiska ungar gör jag
allt jag kan för dem.

När jag gick mellanstadiet så fattade jag att jag skulle ha barn, jag stickade en blå tröja till min blivande son. Han skulle spela fotboll.

IDAG gjorde han premiär i Edsbyns IF FF. Knatteträning för 09:or.
Jag stod på sidan om jag var stolt som en tupp.
Fick hålla mig lite för att inte skrika och va en sån där galen fotbollsmamma som hejar fram sin son.
Det här ska bli så himla roligt. Jag vill gå tränarutbildning och förhoppningsvis följa med hela vägen
på ett nära håll.

Men ni som orkar läsa hela vägen hit kan vara lugn. Min son ska få leka fotboll i många år föst.
OM han vill dvs.




1 kommentar:

  1. Jaha nu vill vi ha blogginlägg. Japp. Sådetså!

    SvaraRadera