Fotograf Marias Of Sweden

måndag 3 augusti 2015

Fokusera - det är min bästa sida. Om man räknar bakifrån.

Uppmuntrande mail ger mig lust.
För mycket lust oftast.
Så till den milda grad att jag hellre prioriterar att tillfredsställa "den uppmuntrande" istället för att göra tråkiga saker som jag planerat.

I alla fall så hade jag en idé om något jag ville skriva.
Nu ska jag i korta drag berätta hur det går till i min värld när jag sätter mig vid datorn för att göra ett inlägg.

Jag öppnar datorn, pigg som den här är den igång på en gång.
Förmodligen för att jag aldrig stängde av den sist jag satt vid den.

Jag ska in på min blogg.
Men eftersom jag har två Google-konton envisas den med att jag inte kommer åt mig blogg utan är helt bångstyrig med inlogg.
Jag läre då logga in på det ena kontot för att logga ut och sen går det bra att logga in på det andra.

Nåväl.
Där ser jag att jag har fått några roliga mail som jag bör svara på.
Vilket jag gör.
I ett av mailen har jag fått en digital Triss, vilket blir asroligt och jag vill skrapa den på en gång.
Inte har jag inloggning till Svenska Spel i skallen heller, vilket gör att jag måste gå igenom den proceduren för att ens få min Triss.
Jag tänker tanken att "Jag kommer vinna" innan jag skrapar och visp visst gör jag det. 30 kr.
Eftersom man inte bör köpa nya lotter för vunna pengar så ska jag såklart sätta över dom till ett konto.
Inte har jag registrerat konto-nr på Svenska Spel heller.
Då blir valet lätt, köpt en ny digital Triss och skrapa.
Känslan strax innan beslut "Jag vinner inte".
Det stämmer ju också såklart.
Nästa mail är från Modeskeppet. Stället som visar och ger tips på bildbehandling osv.
Den här gången skriver de om landskapsfotografering.
Det är väl jag inte intresserad av direkt.
Men kunskap är ingen tung börda tänker jag och klicka in mig på mailet.
Där är det en lockade video-kurs om hur jag ska gå tillväga för att ta bättre bilder.
Sen ser jag att mina programvaror går att uppdateras.
Åååå det måste jag ju bara göra.
Hur gör man? Är det lätt?
Måste googla det där. Det vore ju roligt att ha Adobes CC-koncept.
GAAAHHHHHHH
SLUTA MARIA, DU SKA BLOGGA NU!!!

Så runt 25 minuter efter att jag slår mig ner vid datorn gör jag äntligen det jag SKA göra här.
Skriva ett inlägg.

Det kommer här:

Jag hade just kommit innanför dörren här hemma med två hungriga ungar.
Vi har varit i mamma och pappas stuga hela dagen.
Jag måste laga mat.
Som tur är har jag för en gångs skull redan planerat den.
Potatisgratäng (i påse såklart, klipp-upp-häll-i-form å in i ugn) och köttbullar. (Från mamma Scan)
När jag klippt upp gratängpåsen kommer jag på att jag borde verkligen städa av köksbänken.
Vilket jag sätter igång med, ugnen är ju ändå inte varm.
Plockar upp och ställer en diktbok i hyllan i rummet bredvid och ser min Tarot-bok jag inte fördjupat mig i nämnvärt än.
Fast jag vill.
Då kommer jag att tänkta på min Tarot kortlek. Det är ett tecken.
Jag ska ta ett kort och försöka tyda det. Det gör jag med hjälp av en handbok.
Leken ligger faktist på första stället jag kollar på. Hurra för det!
Jag drar genast ett kort. 7 Bägare.
Men just det, jag lagar ju mat också.
In med gratängen i ugnen.
Föresten, höll jag inte på att städa?
Ääähhh.... städa är tråkigt, vad betyder "7 bägare"?
Vad är det för typ av kort. Fint är det i alla fall. Hela leken är fin.
Det står på engelska och hur gärna jag än vill kunna tyda det, kan jag inte.
För många svåra ord.
Fan, jag har alltid trott att jag varit bra på Engelska men jag ÄR inte det.
Hemskt tråkig insikt.
Jag kan prata så jag reder mig men läsa och förstå, asså tji fick jag!
Tänker i alla fall fortsätta att inbilla mig själv om att jag kan det, så kanske det går en vacker dag?

Jag använder mig av Google och det står följande:

"Allt för många stimuli kan förvirra dig. Projekt kan överväldiga dig. Tygla din livsglädje. Koncentrera din kreativitet på några idéer"


Jag har haft leken i några år. Har tagit max
5 kort totalt under den tiden.
När jag känner att det är "rätt". Idag var en sån dag.
Korten har talat.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar